Alltså jag är verkligen konstant trött. Jag sover inte överdrivet mycket, kan inte, alla mina "måste nog göra"-saker kryper och klänger på mig och även fast jag skulle kunna skjuta upp saker så känns det så viktigt att göra allt på en gång. Jag har blivit en bitter kvinna, mer än någonsin. Humöret är verkligen inte på topp och jag skulle kunna skälla på vem som helst för vad som helst. Jag känner mig stressad över att det är så mycket jag skulle behöva/vilja göra och jag sätter mig aldrig ner för att sitta en stund, utan mer som en paus mellan två måsten.

Jag ser nu fram emot en ledig helg och längtar mer än någonsin till november och solen!

har jobbat ikväll, och sen jag kom hem har jag städat. Trots detta är städningen inte ens till hälften avklarad. Behöver dammsuga, plocka undan mer, gå ut med soporna och diska en maskin disk eller två till. Men jag tror inte jag orkar ikväll. Ska se med Thess om jag ska hämta henne på firmafesten ikväll och om inte ska jag snart bege mig mot sovrummet och en stunds lugn och ro, annars slår jag nog på tv:n och hoppas att karln kan hjälpa mig med städet i helgen så det blir klart någon gång.

Gahh, det är så mycket ! Jag tror jag säger upp mig från mig själv ett tag. Jag är inte jag längre, känner inte igen mig själv. Jag får ångest när jag ser vårat hem, ändå gör jag ingenting åt det! (eller ja, nu har jag ju börjat) Jag varken hinner eller orkar allt jag vill och lovar göra men ändå tar jag på mig allt. Jag behöver en lugn stund, någon som har en till övers?

Örebro-people, tappade ni bort mitt nummer eller vill ni bara inte prata? Ni kan väl höra av er, jag vill höra vad ni gör, hur ni mår och hur allting är där nere, men gärna slippa läsa i bloggen om det. Det känns lite opersonligt och tråkigt.

Vill skänka en tanke och en stor kram till världens bästa vän André idag. Tänk att ett sms kan göra en dag så vacker och enkel! Du är en underbar vän, tack!

Jaja, den bittra kvinnan har pratat färdigt för idag, kul med en uppdatering va?
Hur mår ni andra?